Det drar ihop sig för älgjakt i Sverige - årets heliga veckor. Hur började älgjakten egentligen, och hur långt bak i tiden pratar vi? Vad säger lagen? Och stämmer det verkligen att norrländska älgar är större än de som lever i södra Sverige? Detta och mycket mer reder vi ut i denna omfattande guide. Vi ger såklart också våra bästa rekommendationer på ljuddämpare till älgjakten.
Den första älgjakten bedrevs med fällor, i en anordning av spjut och en spänd båge (ofta björkstammar). Spjutet utlöstes vid beröring och på ledet fram till denna anordning uppfördes stängel som till slut skulle leda älgen till fällan. Denna jaktmetod förbjöds i 1864 års jaktstadga. Man har även sysslat med fångstgropar som älgarna ramlade ner i, genom att de lockats dit. Jakten på älg har funnits ända sedan forntiden, än om den förändrats mycket genom åren.
Fram till 1200-talet existerade något som benämns som allmogejakt, alltså husbehovsjakt. Fram tills tiden då lagar stiftades var jakten fri och ansågs inte tillhöra någon. Men när kronan tog över all rätt till jakt reglerades framför allt jakten på högvilt, och rätten att jaga var ett privilegium och kunde överlåtas genom privilegiebrev. Allmogen fick hålla sig med jakt på rovdjur som björn, räv och varg. Jakträtten tillskrevs jordägaren så att varje fri man fick utöva jakt på sin egen mark.
Från 1350-talet förklarades älgjakt med spjut förbjudet för allmogen - förutom i ett antal olika län i landet. Diskussionen om jakt och jakträtt, kungen och adeln, har fortsatt genom historien, men under 1700-talet moderniserades delar av jakträtten - än om långsamt. Först under den senare delen av seklet fick de svenska norrlandslänen rätt att jaga älg med skjutvapen. Den stora vändpunkten kom dock över tjugo år senare, då allmogen fick rätt att jaga även högvilt på sin egen mark. Detta satte stopp för de adliga jaktprivilegierna - till exempel fick gemene man nu jaga rådjur - som tidigare varit kungens djur.
Sedan dess har jakten varit tillgänglig för alla. Jakt är kopplat till markägande men kan överlåtas genom jaktarrende - ungefär hälften av Sveriges jägare jagar på sin egen mark. Till jakten hör även ett jaktlag som har en jaktledare, vars främsta uppgift är att organisera en säker jakt. Man anordnar inte längre fällor med spjut, utan jakten är istället i form av smygande och vakande med ställande hundar.
Vill du fördjupa dig mer rekommenderar vi denna serie från Svenska Jägareförbundet >
Älgen är det största nu levande hjortdjuret. Forskning visar även att norrländska älgar är större än de södra, vilket verkar sträcka sig långt tillbaka i tiden. I de svenska skogarna har vi faktiskt två olika populationer av älgstammar som rör sig, vilket kan ha sin förklaring i inlandsisens utbrott. Det kan också handla om att älgjakten var oerhört intensiv under 1800- och 1900-talet, som resulterade i att älgstammen sjönk kraftigt. När detta händer är det lätt att djuren utvecklar genetiska skillnader.
Hur som helst anpassar älgen sig efter den miljö den vistas i. Älgar som bor i snötäckta områden har längre ben och större klövar och de ställer om hela sin ämnesomsättning genom att sänka kroppstemperaturen för att spara energi när vintern bryter ut. Till exempel smälter inte snö som hamnar på vägens päls, då pälsen är isolerande och inte släpper ut värme. De norrländska älgarna kan vara upp emot 50 procent större än i de allra sydligaste delarna av landet. Älgar tappar omkring 25 procent av sin höstvikt, genom att den tar av sina fettdepåer och till slut även energi från muskulaturen när det är stor brist på föda.
Sverige har världens tätaste älgstam per areal och stammen beräknas kring 350.000 djur. Varje år skjuts under 80.000 älgar i landet. Detta innebär också att av de 300.000 jägare som finns i Sverige jagar närmare 85% älg. Möjligheterna till en god älgjakt är stora.
Jakten på älg är en utmanande form ur flera olika aspekter; dels är älgen intelligent och det kan gå många dagar innan man får se en. Vädret under jaktperioden kan även svänga intensivt. Dagarna kan bli långa, tysta och händelsefattiga. Men trots detta är älgjakten något som lockar så många jägare, kanske främst för att det är en inbiten tradition eller för den gemenskap som kommer av att jaga älg.
Vilka tider som är tillåtna att jaga älg på bestäms av brunsten. Älgjakten i Norrland har tidigare startat första måndagen i september och i södra Sverige andra måndagen i oktober. Sedan 2021 ändrades dock tiderna till 1 september respektive 8 oktober. Tiderna varierar mellan län och älgjaktsområden och bestäms av respektive länsstyrelse.
Tilldelningen i licensområden baserar sig på underlag som förvaltningsgrupper i länet har. För att kunna jaga älg behöver man ha tillgång till jaktmark som är registrerad hos Länsstyrelsen. Jakten bedrivs sedan i tre olika områden, där den första är ett älgskötselområde vars storlek medger avskjutning av minst 10 vuxna älgar. Licensområdet medger avskjutning om minst en kalv per år och Länsstyrelsen meddelar det totala antalet djur. Oregistrerad mark avser endast älgkalv under fem dagar eller en kortast tid som meddelas av Länsstyrelsen.
För att få jaga älg behöver man en godkänd jägarexamen och vapentillstånd från polisen. Man behöver även betala en viltvårdsavgift. Vid jakt på älg får endast kulvapen av klass 1-märkning användas och kallas i dagligt tal för älgstudsare.
När man tänker på älgjakt tänker nog många att man sitter på pass. Vakjakt innebär att man placerar sig vid en utvald plats, ett pass, där älgarna brukar passera. Oftast sker detta i ett jakttorn eller på andra strategiskt utvalda platser där naturliga orsaker gör att älgen rör sig. Det finns många fördelar med att vara passkytt; man får ofta god sikt, har stöd för vapnet och bra kulfång. Metoden utförs bäst i öppna eller delvis öppna landskap, där älgen kan lokaliseras på distans och därifrån invänta läge utan att riskera att älgen blir skrämd. Under vakjakten har jägaren möjlighet att söka av stora områden genom spaning istället för att smyga med hopp att stöta på vilt.
Vanligtvis spenderas majoriteten av jakten med att spana och vänta för att sedan få läge under några få sekunder. Då krävs det att ljuddämparen presterar på topp. Funktioner som hög ljuddämpning, kraftigt minskad rekyl och ett stabilt skytte blir viktiga i dessa situationer. Vikt och storlek spelar mindre roll när man har möjlighet att ställa ifrån sig vapnet. Man kan därför med fördel titta på större ljuddämpare, gärna 149-fronter som har dessa nämnda egenskaper.
Till passkytten rekommenderar vi:
Smygjakt innebär att man försiktigt närmar sig vilt utan att bli upptäckt. Detta görs i kuperade landskap , tätare skog eller på områden där man lätt kan förflytta sig med hjälp av skydd i olika former. Man smyger sakta mot vinden och läser av terrängen allt eftersom. Det är viktigare att ägna mer tid med kikare än att smyga, då ett litet felsteg kan skrämma bort älgen. När man hittat vilt behöver man komma inom skjutbart håll. Det är viktigt att smyga när djuret inte kan se och därför är det inte ovanligt att man står still några sekunder.
När man ägnar sig åt smygjakt är det viktigt att kunna röra sig smidigt utan att göra allt för mycket väsen om sig. Ekipaget måste vara litet och lätt för att inte råka riva i till exempel buskar och snår. Egenskaper som kort förlängning av vapnet, lätt vikt som är lätt att bära och smidig utformning är viktiga. För att få dessa egenskaper kan man behöva kompromissa en aning på ljuddämpning och rekylupptag, eftersom man istället prioriterat den lätta vikten.
Till smygjägaren rekommenderar vi:
Jakt med löshund på älg är en av de äldsta formerna av jakt med hund i världen. Att jaga med hund är ett lagarbete och handlar om en god relation mellan hund och förare. Hund används vid flera typer av jakt och är en fantastisk tillgång för jägaren. En hundförares jobb går ut på att träna sin hund att spåra, hitta och markera vilt. Samtidigt som hunden söker av marken rör sig jägaren mot vinden. När hunden fått kontakt med älgen ska den uppträda lugnt för att inte skrämma. När de vant sig vid varandras närvaro markerar hunden var älgen står genom ståndskall. Jaktformen är väldigt lik smygjakt men med sällskap av en tränad hund. Jämthund och gråhund är de vanligaste jakthundarna för älg, men hälleforsare, lajka och karelsk björnhund används också. Det finns även ett par drivande hundraser som används inom älgjakten. Denne har andra egenskaper och uppträder på ett annat sätt, vilket kan vara positivt för just jakten på älg.
Precis som smygjakt kräver en hundförare en lättare och smidig utrustning. Man vill kunna röra sig enkelt genom skogen utan att göra onödigt väsen av sig, eller fastna med vapnet någonstans. När man får läge behöver man kunna fatta beslut snabbt, och detta kompletteras med ett snabbt och stadigt vapen. För att få ut bästa möjliga av jakten med hund rekommenderar vi:
Packa ned jaktkort och vapenlicens, slutstycke och ammunition. Välj signalfärger. Regnkläder. Kniv. Ved och tändstickor. GPS eller kompass och karta. Hörsnäcka till radio.
Se alla Stalon ljuddämpare här >
