Älgjakten är en tradition med djupa rötter i Sverige, som bär på historia och är vävd i arvet från den. Det är en tid då jägare samlas för att tillsammans arbeta mot samma mål, på ett så njutbart och entusiastiskt sätt som bara är möjligt för älgjägare. Vi har intervjuat tre av våra egna hängivna jägare för att få en inblick i deras erfarenheter och upplevelser.
Idén och själva grunden för Stalon ljuddämpare bottnar djupt inne i de norrländska skogarna. Grundaren Daniel Axelsson har jagat älg i över 30 år, alltid på samma mark som han växte upp med. Det är ett område på imponerande 20 000 hektar. Han är en jägare som värdesätter rörlighet och uthållighet - ofta avverkar han milslånga sträckor under en jaktdag. Han berättar att ett par kängor av bra kvalitet håller i maximalt två säsonger. Daniel har under sina år som jägare skjutit älgar både på nära håll och på avstånd upp till 300 meter.
För Daniel handlar jakten om mer än att fälla bytet. Det är en kamp mot omständigheterna – ibland mot djup snö, andra gånger mot sensommarens värme. I slutet av hösten börjar och slutar jaktdagen i mörker. Oftast kliver han i blöta kängor på morgonen för att de inte hunnit torka. Med cirka 30 jaktdagar varje höst, har han inte missat en enda säsong sedan han började som 18-åring. Hans vapenval har därför optimerats genom åren, och idag använder han kaliber .338 RCM.
- Jag vill ha ett magnumvapen för längre avstånd, men samtidigt en smidig bössa, förklarar Daniel. Jag kan stå i en glugg i skogen. Då måste reaktionen i viltet vara bra, så jag vet vart skottet tagit och så jag inte skjuter ett extra skott bara för att vara säker. Det går inte chansa när man skjuter i trånga lägen. De stora älgarna på 300 kilo slaktvikt markerar sällan bra med mindre kuldiametrar.
Vapnet är även kompletterat med en Stalon XE108. Daniel värdesätter enkelhet och tillförlitlighet, och hans erfarenheter har lärt honom att hålla utrustningen enkel för att undvika problem.
- Som hundförare är det oftast de små luckorna i vegetationen som måste utnyttjas för ett lyckat skott. Jag vill att älgen markerar bra för skottet. Vid utebliven markering kan kulan ha tagit i en kvist och man har således missat målet, och då krävs ett andra skott. Ett andra skott i tränga lägen blir sällan bra. Fördelen med ljuddämpare är också att man på lite längre avstånd kan höra islaget av kulan när den träffar älgen.
Att välja något från ett helt liv av fantastiska minnen är en utmaning. Men han berättar om en gång då jaktlaget hade en gäst uppe, en man i 60-årsåldern. De skulle jaga på fjället en dag i tidiga september. Den här mannen fick passet som låg just före Daniels - en mil att vandra. När de hade en kilometer kvar till pass lossnade mannens sula från kängan. 10 minuter efter att hundarna släppts sköt Daniel en älg och jakten blåsets av för dagen då hunden inte gick att få ifrån den skjutna älgen. Den stackars mannen var inte pigg dagen efter.
En annan gång fick Daniel skjuta en älg på fem meter. Inte en liten heller. Han var ensam med ett monster i backen. Det kallar vi jaktupplevelse.
Filip började sin jaktkarriär 2008 och har sedan dess jagat både i fjällnära områden och skogslandskap - han är faktiskt med i två olika jaktlag. Han har till viss del långt att gå till pass, kanske främst för att han är den yngre generationen som gott kan promenera lite mer. Han jagar älg ungefär 17-18 dagar per höst, vilket är så mycket som ”standard-jägaren” på älg gör. Som passkytt och lockjägare har han utvecklat en känsla för rätt plats och tid.
Filip jagar med en gammal Husqvarna 8x57 från 1953, ett gammalt hantverk som han har modifierat för att passa sina behov. Denna har han tagit över från en äldre herre i jaktlaget.Han föredrar den pålitliga kaliber 8x57 och rekylsnälla karaktären hos Husqvarna, och trots att den är gammal fungerar den fortfarande utmärkt i jakten. Kanske är det så att gamla saker håller bättre än moderna?
På Husqvarnan sitter en Stalon X108 monterad. Filip förklarar:
- Jag behöver inte en XE eftersom rekylen är så snäll i sig. Jag sparar in gram på att använda X, och skulle kunna korta ner pipan lite till för att få den ännu mer smidig. X108 ger den dämpning som behövs och är fullt tillräcklig till 8x57.
Eftersom Filip både lockar och vandrar en del vill han inte ha ett tungt järnspett att bära runt på. Ett långt vapen blir ofta besvärligt, menar Filip.
Filip berättar om en speciell upplevelse när han lockade fram en älg på nära håll. Det var närmare brunsten och han hade spanat in en myr han ville gå till. Han tog sig genom en tjock granplantering, en skogsridå och sedan låg myren framför honom. Han satte sig i öppningen och gjorde några lockrop. Inom bara några sekunder hörde han hur det knakade i skogen framför honom. En älgtjur med sju taggar lunkade fram från skogen och ställde sig bara 25 meter bort. Medan Filip undrade vad sjutton han skulle ta sig till klev en ko fram och ställde sig bredvid, och medan hon iaktog honom tog han upp bössan. Ett lockrop till krävdes för att älgen skulle vända upp och skottläget vara framme. Älgen föll i skottet. Medan Filip började gå fram mot älgen stod kon kvar och tittade. Till slut var han framme och hon stod kvar, varpå Filip sa åt henne att det var dags att gå. Då gick hon lugnt vidare.
Emil har jagat småvilt sedan 2008-2009, men började jaga älg först 2015. Efter att ha börjat sin älgjaktskarriär närmare fjällen har han nyligen bytt till jakt i tätare låglandsskog. Jakten på det nya området innebär kortare skjutavstånd och kräver mer precision. Passen finns också efter myrar med längre skjutavstånd, men då finns det helt plötsligt passgrannar på mycket närmre håll att ta hänsyn till - något som sällan sker i fjällnära jaktmarker.
Emil använder en Browning repeterstudsare i kaliber .308 med en kort pipa på 47 cm, vilket gör den smidig och lätt att hantera i de tätare skogarna. Tidigare jagade han med en 30-06, men bytte för att få en kortare pipa och tillång till mer modern ammunition. Trots att han har fler vapen så föredrar han att använda den bössa han känner bäst. Emil använder sin .308 till nästan all jakt och fungerar lika bra på älg som fågel.
På vapnet sitter en XE108. Emil förklarar att han skulle klara sig utmärkt med X108, men lägger inte märke till den extra vikten och längden.
- Jag vill ha ett snabbt vapen med en totalutrustning som gör det enkelt att lägga i hölsterryggsäck. Det jag söker med XE108 är maximal rekyldämpning och jag vill kunna skjuta på längre håll. Förmodligen är det ingen större skillnad från X108 men kan jag få det lilla extra för 34 gram extra gör det inget.
En av Emils mest minnesvärda upplevelser var när han lockade fram en älg från kalfjället. Han trodde först att det var hundföraren som svarade när han lockade, men istället kom det fram en fin älg som till en början bara syntes som en liten prick i fjärran. Älgen kom långsamt nedför en ravin och stannade till slut på 150 meters avstånd, mitt emellan två granar. Emil lyckades fälla älgen, och även om det inte var den största han skjutit, var upplevelsen oerhört kraftfull.
Oavsett erfarenhet delar dessa tre älgjägare en passion för jakten och en respekt för naturen. Deras berättelser påminner oss om att älgjakten är mer än bara ett tidsfördriv – det är en tradition som binder samman generationer och skapar minnen för livet.
